Dagen före nyårsafton satt jag och tittade igenom vad SVT Play hade för dokumentärfilmer ute. Ofta kan man hitta väldigt bra filmer där och eftersom jag är lite av en dokumentär-nörd så kan jag inte riskera att missa något! Snubblade i alla fall över dokumentären om Henric de la Cour som jag beslutade mig för att se. Jag är inte direkt något fan av Henrics musik, ska vara ärlig och säga att jag inte hade hört något av honom innan. När jag såg dokumentären blev jag dock positivt överraskad, musiken är riktigt stämningsfull och bra! En stor anledningen till att jag såg dokumentären är i alla fall för att Henric lider av sjukdomen cystisk fibros, en sjukdom som påverkar bland annat slembildningen i luftvägarna. Jag är ingen expert på sjukdomen, men jag har förstått att lungorna påverkas väldigt och andningen kan bli jobbig.
Det var väldigt intressant att höra om Henrics alla tankar och funderingar kring sin sjukdom som han haft i princip hela livet. Man kan inte jämföra CF med min MS-sjukdom, men båda sjukdomarna är ändå kroniska och progressiva. I Henrics fall så hade han i princip ställt in sig på att han skulle dö alldeles för tidigt och att vägen dit skulle bli kämpig dessutom. I slutet av dokumentären händer dock något oväntat, en ny medicin blir tillgänglig. Den nya tabletten kan göra att alla symtom från sjukdomen försvinner och man blir i princip "frisk". Henric reagerar genom att känna sig väldigt olustig till mods gentemot medicinen, han vet inte om han vill ha den helt enkelt.
Detta tyckte jag var fascinerande och jag började genast tänka på min egen situation. Om någon erbjöd mig en tablett för att ta bort min MS så hade jag inte tvekat, jag hade tagit den! Däremot kan jag förstå Henrics känsla. Man har levt med en kronisk sjukdom och den blir liksom en del av en. Jag är min MS, min MS är jag. Man har målat upp en bild av framtiden utifrån sjukdomsförloppet och accepterat att detta kommer hända mig. Om någon då helt plötsligt tar ifrån mig min sjukdom... Det är ju att skaka om grunden för hela min person! Vem är jag utan min MS? Vart är jag på väg? Hög igenkänningsfaktor som sagt! En dokumentär jag verkligen rekommenderar, oavsett om man har en kronisk sjukdom eller inte förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar